Förlossningsberättelse
Tänkte försöka mig på att skriva förlossningsberättelsen.
alltning började onsda kväll med att jag fick värkar och det vart kraftigare på natten med ca 20 min mellan rum.
hann precis somna om så kom en ny värk.och slemproppen lossnade. kände av lite på morgonen men sen på dagen då jag var med ullis på byn var allt lugnt. men då jag kom hem o tog det lugnt satte det fart igen. sen när jag och krille for till mormor för att hälsa på vart det bara värre och värre, ja kände att snart är det dags. krille klockade värkarna till 5 min mellan värkarna och vi ringde förlossningen som tyckte vi skulle komma in o kolla.
så vi åkte in och klockade hela tiden värkarna i bilen, nu var det 3 min mellan. jag kunde inte sitta stil vred mig varje gång det kom en värk o krille såg verkligen hur ont jag hade. väl inne fick vi komma in i ett undersökningsrum och det kopplade ct på mig, efter att ha legat där ca 30 min kom läkaren och sa att jag skulle få ta panodil och sen åka hem och då ta en tablett som skulle lindra värkarna och en sömntablett. så vi satt oss i bilen och börja åka hem.
när vi kom till klövern hade jag så enorma värkar så jag kunde inte hålla mina tårar inne det gjorde så himla ont.
vi mötte krilles farmor i pålträsk som vart helt hysterisk för att de skickat hem mig när hon såg hur himla ont jag hade. nå väl vi åkte hem och jag tog tabletterna och lade mig i sängen.
hann ligga ett tag så var jag tvungen upp på toa och där började vattnet rinna ur mig. så krille ringde åter igen in och det sa att de bara var vända om och komma, så var bara packa in sig i bilen och sitta o vrida sig av smärta tills vi var framme. väl där fick vi direkt en förlossningssal och de kollade att de var vattnet som gått sen fick jag gå o byta om. fick dropp som skulle sätta igång värkarna mer och sen märkte det att ja hade feber och en infektion på väg i kroppen så jag fick antibiotika.
efter att ha kämpat halva natten koppla de ur droppet och jag fick försöka sova någon timme, inte det lättaste då man hade ont och man visste att snart har jag mitt barn här.
började använda lustgasen och fick mig ca 2 timmars sömn innan de återigen koppla i droppet.
nu hjälpte inte lustgasen mer jag kräktes av smärta så de kallade på en som kom o satt eda på mig.
nu vart det skönt och jag kunde slumra till korta stunder.
de var in flera gånger och kollade om jag öppnat mig mer. men allt gick så sakta.
hade så ont att jag andades lustgas hela tiden, krille andades åxå och jag försökte skratta men hade så himla ont.
på natten kände jag att nu orkar jag inte mer då hade detta pågått för länge och jag var bara öppen 4 cm. barnmorskan lugnade mig och sa hur som helst imorrn ska du ha ditt barn på ett lr annat sätt.
de koppla ur droppen och jag slumra nån minut och tog lustgas o somnade igen.
på morgonen då krille fått mat i magen kom det in en man genom dörren, han berätta att de beslutat akutsnitt och fråga hur jag ställde mig till detta. jag skrek närmare sagt ut att gör vad ni vill bara jag slipper smärtan.
krille fick kläder att byta om till och inom 10 min var jag i operationssalen. de sa att de valt ta barnet pågrund av min infektion. jag vart lyft till en bår där det gav mig en annan slags bedövning som gjorde att ja tappa känseln från magen och ner. nu började allvaret. min underbara sambo var så söt o strök mig på kinden hela tiden, var lugnadne. sen sa en barnmorska nu kan det kännas konstigt just när de tar ut barnet, och jag kände hur de tryckte massa på magen. hörde ett barnskrik och krille reste sig upp och gick ut. där låg jag och visste inget, vad hade jag fått en pojke lr flicka? mådde den bra?
men efter någon minut kom min kära karl tillbaka och visade mig den sötaste pojken mina ögon någonsin sett. fick studera han ett tag innan krille gick vidare med han och det började sy ihop mig.
efter allt vart jag skickad till post op för uppvakning, när jag legat där någon minut kom krille upp men denna underbara varelse, men eftersom mitt blodtryck var sky högt ville de inte att jag skulle hålla han.
efter ca 2 h började jag äntligen få tillbaka känseln och trycket hade gått ner. så fick åka tillbaka till förlossningen där jag äntligen fick rå om min son, dock sängliggades.
nu hade vi blivit en familj
alltning började onsda kväll med att jag fick värkar och det vart kraftigare på natten med ca 20 min mellan rum.
hann precis somna om så kom en ny värk.och slemproppen lossnade. kände av lite på morgonen men sen på dagen då jag var med ullis på byn var allt lugnt. men då jag kom hem o tog det lugnt satte det fart igen. sen när jag och krille for till mormor för att hälsa på vart det bara värre och värre, ja kände att snart är det dags. krille klockade värkarna till 5 min mellan värkarna och vi ringde förlossningen som tyckte vi skulle komma in o kolla.
så vi åkte in och klockade hela tiden värkarna i bilen, nu var det 3 min mellan. jag kunde inte sitta stil vred mig varje gång det kom en värk o krille såg verkligen hur ont jag hade. väl inne fick vi komma in i ett undersökningsrum och det kopplade ct på mig, efter att ha legat där ca 30 min kom läkaren och sa att jag skulle få ta panodil och sen åka hem och då ta en tablett som skulle lindra värkarna och en sömntablett. så vi satt oss i bilen och börja åka hem.
när vi kom till klövern hade jag så enorma värkar så jag kunde inte hålla mina tårar inne det gjorde så himla ont.
vi mötte krilles farmor i pålträsk som vart helt hysterisk för att de skickat hem mig när hon såg hur himla ont jag hade. nå väl vi åkte hem och jag tog tabletterna och lade mig i sängen.
hann ligga ett tag så var jag tvungen upp på toa och där började vattnet rinna ur mig. så krille ringde åter igen in och det sa att de bara var vända om och komma, så var bara packa in sig i bilen och sitta o vrida sig av smärta tills vi var framme. väl där fick vi direkt en förlossningssal och de kollade att de var vattnet som gått sen fick jag gå o byta om. fick dropp som skulle sätta igång värkarna mer och sen märkte det att ja hade feber och en infektion på väg i kroppen så jag fick antibiotika.
efter att ha kämpat halva natten koppla de ur droppet och jag fick försöka sova någon timme, inte det lättaste då man hade ont och man visste att snart har jag mitt barn här.
började använda lustgasen och fick mig ca 2 timmars sömn innan de återigen koppla i droppet.
nu hjälpte inte lustgasen mer jag kräktes av smärta så de kallade på en som kom o satt eda på mig.
nu vart det skönt och jag kunde slumra till korta stunder.
de var in flera gånger och kollade om jag öppnat mig mer. men allt gick så sakta.
hade så ont att jag andades lustgas hela tiden, krille andades åxå och jag försökte skratta men hade så himla ont.
på natten kände jag att nu orkar jag inte mer då hade detta pågått för länge och jag var bara öppen 4 cm. barnmorskan lugnade mig och sa hur som helst imorrn ska du ha ditt barn på ett lr annat sätt.
de koppla ur droppen och jag slumra nån minut och tog lustgas o somnade igen.
på morgonen då krille fått mat i magen kom det in en man genom dörren, han berätta att de beslutat akutsnitt och fråga hur jag ställde mig till detta. jag skrek närmare sagt ut att gör vad ni vill bara jag slipper smärtan.
krille fick kläder att byta om till och inom 10 min var jag i operationssalen. de sa att de valt ta barnet pågrund av min infektion. jag vart lyft till en bår där det gav mig en annan slags bedövning som gjorde att ja tappa känseln från magen och ner. nu började allvaret. min underbara sambo var så söt o strök mig på kinden hela tiden, var lugnadne. sen sa en barnmorska nu kan det kännas konstigt just när de tar ut barnet, och jag kände hur de tryckte massa på magen. hörde ett barnskrik och krille reste sig upp och gick ut. där låg jag och visste inget, vad hade jag fått en pojke lr flicka? mådde den bra?
men efter någon minut kom min kära karl tillbaka och visade mig den sötaste pojken mina ögon någonsin sett. fick studera han ett tag innan krille gick vidare med han och det började sy ihop mig.
efter allt vart jag skickad till post op för uppvakning, när jag legat där någon minut kom krille upp men denna underbara varelse, men eftersom mitt blodtryck var sky högt ville de inte att jag skulle hålla han.
efter ca 2 h började jag äntligen få tillbaka känseln och trycket hade gått ner. så fick åka tillbaka till förlossningen där jag äntligen fick rå om min son, dock sängliggades.
nu hade vi blivit en familj
Kommentarer
